Kolaren Hanky

Dagens tips! I och för sig, man måste ha ett visst specialintresse om man ska till sig detta... ^^

Har du problem med ditt flinta och stål? Vet du inte vad du ska sätta fyr på med de där halvvarma gnistorna som det inte händer något med? Då har jag ett litet knep just för dig: Kolkaveldun!

Kaveldunet är en växt jag älskar för alla roliga saker man kan använda den till: Bladen, skotten och rotstocken går att äta (och man kan t.o.m. göra mjöl på stärkelsen i rotstocken!);
slemmet som bildas mellan bladen används som solskyddsmedel (ni kanske kommer ihåg det här); blomställningen går att äta som majskolv på våren; pinnen som blomställningen sitter på kan användas som pilskaft, osv. osv.
   Utöver detta kan man använda den mogna honblomställningen (cigarren) som stoppning i kläder och strumpor, men även som fnöske när man ska göra eld. Sätter man en låga till fröluddet som blir när man pillar upp cigarren så brinner det fenomenalt bra och snabbt, men man kan även göra kol av fröna. Detta fibrösa kol tar glöd vid låga temperaturer och fungerar således perfekt om man tar till flinta och stål, som ger gnistor med för låg temperatur för att antända kvistar och gräs.

För att fröna inte bara ska brinna upp och lämna kvar aska som inte kan användas i detta syfte, så måste man värma upp dem under hög temperatur, men hindra syre från att reagera med de antändliga gaserna som flyr vid upphettningen. Man tar då t.ex. en burk med lock som på bilden nedan och stoppar i det man vill ska kolas, sätter på locket så att det bara är en liten glipa öppen (så att gaserna kan komma ut och inte spränga burken) och ställer burken över elden.

 Knepet är just att få glipan liten nog för att det inte ska bli ett baksug så att allt brinner upp. Jag har sett video på när andra har gjort liknande, fast med bomullstyg, som är oftare använt såvitt jag förstår (men varför slösa tyg när det finns resurser i Moder natur?), och man då se gaserna antändas precis vid glipan. Det ser då ut som en tändarlåga, men det fungerar så länge lågan inte kan fortsätta ner i burken.

Mitt första försök till att framställa kol resulterade i att kaveldunet längs kanterna blev förkolnat, men att mitten inte ännu hade hunnit reagera pga isoleringen. Botten glödde rött där burken stod bland lågorna och jag blev lite orolig för vad som skulle hända. Nu vet jag dock att jag ska pröva att låta allt stå på längre, men när jag hade samlat ihop det jag kunde använda för mina syften, så testade jag att tända kolet med tändstål, som ger 3000 grader varma gnistor. Det fungerade perfekt! Det brinner inte med lågor, utan glöder så att man kan blåsa på glöden för att antända nästa steg i eldmakandet, t.ex. torrt gräs eller det vanliga kaveldunet.

Nästa steg är att testa det på riktigt - alltså med flinta och stål. Just nu håller jag på och letar i oredan efter att ha kommit tillbaka från skogen efter min fina kolstålkniv från Mora... Uppdatering kommer. =)

 Ett schysst block kol kan anas.

Tro inte att jag inte var frestad att sätta eld på den här högen! Jag var dock inomhus - nån måtta får det vara... =)

Skogsande! Inlägg nr 100!

Välkommen till mitt hundrade blogginlägg! Nice! Låtom oss stämma upp i sång (valfri)!

This just in: "Om man har för lite kläder på sig, är det bättre om man har mer kläder. Liksom." - Joakim Balkefors

Dessa visdomsord och andra blev det många av när jag, Jonas och hans bror Jocke tog en tur ut i skogen för att övernatta, göra vindskydd och leva livet. För en gångs skull hade vi mycket roligt med oss, så vi gjorde ett vindskydd av störar fastbundna vid stöttande träd, täckte det med presenningar och tätade insidorna med nödfiltar - en reflekterande mylarfilm som gör att värmen som skickas ut från kroppen och elden sänds tillbaka mot en. Detta kopplat till det faktum att vi samlade, högg och sågade ohemula mängder ved gjorde att vi sov riktigt skönt. Allt arbete vid lägret gjorde att jag spenderade större delen av vistelsen i t-shirt, även när det snöade!

Det var riktigt fint, den tiden solen fortfarande var uppe, och då vi var väl förberedda så kunde vi äta gott och snacka länge. En vildmarksfrukost bestående av stekta ägg, grillad korv (soja-), granbarrté, vitlök- och citronmarinerade rotsaker, glögg och Snickers är inte fy skam!

Nu var också första gången jag prövat vattenreningstabletter! En liten klortablett sätts till en liter vatten och får stå 10 minuter (eller mer om det är kallt, för reaktionshastighetens skull), och det smakade faktiskt inte illa alls! Sjövattnets kvalitet spelar förstås en väldigt stor roll i hur det smakar: Första gången Jonas och jag var ute så här, kokade och drack vi vatten från en dassig sjö och fick sila ut sniglar och insekter... Riktigt otäckt, men man vet att man överlever i alla fall.